Kryptoutvecklingen driver adoption i tredje världens länder

Kryptovalutor har varit ett hett ämne de senaste åren. Med framväxten av Bitcoin och andra digitala tillgångar har det funnits ett stort intresse för potentialen för dessa nya teknologier att revolutionera hur vi interagerar med världen.

Ett område som har sett mycket spänning är potentialen för kryptovalutor att hjälpa till att driva ekonomisk utveckling i tredje världens länder. Det finns flera anledningar till att detta kan vara fallet:

• Den decentraliserade karaktären hos kryptovalutor kan hjälpa till att kringgå korrupta regeringar och finansiella institutioner. Detta skulle kunna göra det möjligt för fattiga samhällen att få tillgång till finansiella tjänster som de annars inte skulle ha tillgång till.

• Kryptovalutanätverk är mycket motståndskraftiga, vilket gör dem idealiska för användning i länder där det finns begränsad infrastruktur eller frekventa strömavbrott. Detta kan bidra till att minska beroendet av kontanter, som lätt kan förloras eller stjälas.

• Användningen av kryptovaluta kan bidra till att främja ekonomisk integration genom att tillåta människor att inneha och använda digitala tillgångar även om de inte har ett bankkonto. Detta skulle kunna göra det möjligt för fler människor i utvecklingsländer att delta i den globala ekonomin.

Även om vi tenderar att tro att de flesta personer som är involverade i kryptomarknaden är från Nordamerika, Europa och Östasien, har det skett en betydande ökning av antalet användare från utvecklingsländer. Till exempel är införandet av kryptovaluta i utvecklingsekonomier som Indien och Afrika i full kraft trots de skakiga, oklara regleringsutsikterna. 

Banker och regeringar i tredje världens länder har utfärdat stränga varningar i ett försök att avskräcka medborgare från att använda kryptovalutor. Men invånarna vänder sig alltmer mot krypto för att göra och höja sin levnadsstandard.

I många tredje världens ekonomier kämpar medborgarna mot ojämn ekonomisk tillväxt, hög inflation och begränsad tillgång till finansiella tjänster, vilket har lett till en massiv ökning av antalet människor som faller under fattigdomsgränsen. I ett sådant scenario ger krypto ett utlopp för den fattiga befolkningen att bygga välstånd.

Blockchain-teknik har gjort det enklare än någonsin tidigare för samhällen i utvecklingsekonomier att ta till sig kryptovalutor, eftersom dessa digitala tillgångar kan användas utan behov av statligt utfärdad id eller kreditkort. Crypto är också ett säkrare och mer effektivt sätt att skicka och ta emot

A färsk rapport av den globala kryptobörsen AAX noterade att kryptoantagande i Afrika är i full kraft trots regulatoriska hinder. Till exempel, även efter att Nigerias centralbank förbjöd alla licensierade institutioner att samarbeta med kryptoföretag, växte kryptoantagandet när användarna upptäckte nya sätt att köpa och sälja digitala tillgångar.

Den yngre generationen i tredje världen ser kryptovalutor som livskraftiga verktyg för att öka ekonomisk och social utveckling. Enligt en nyligen genomförd undersökning av Chainanalysis står asiatiska och afrikanska länder för mer än hälften av de globala användarna av kryptovaluta. Indien, Pakistan, Vietnam, Kenya och Nigeria är bland de länder som upplever en dramatisk ökning av antalet människor som engagerar sig i krypto, DeFi och andra decentraliserade finansiella primitiver.

Här är några av utvecklingen som driver adoption i tredje världens länder:

1) Ekonomisk instabilitet: Många länder i tredje världen plågas av ekonomisk instabilitet. Till exempel upplever Venezuela just nu hyperinflation med sin valuta, bolivaren, som tappar i värde i en alarmerande takt. Detta har fått många venezuelaner att vända sig till kryptovalutor som ett sätt att bevara sin rikedom. Faktum är att Venezuela är ett av de ledande länderna när det gäller handel med Bitcoin.

2) Brist på tillgång till traditionella finansiella tjänster: I många länder i tredje världen är tillgången till traditionella finansiella tjänster begränsad. Detta beror på ett antal faktorer som brist på infrastruktur, korruption och fattigdom. Som ett resultat vänder sig många människor i dessa länder till kryptovalutor som ett alternativt sätt att lagra och överföra värde.

3) Regulatorisk osäkerhet: Även om den regulatoriska miljön kring blockchain och kryptovaluta börjar bli tydligare, finns det fortfarande många gråzoner. Detta har fått många kryptoförespråkare att tro att kryptovalutor kommer att fortsätta att vara relevanta i tredje världens länder eftersom de kan användas för att kringgå traditionella finansiella institutioner.

4) Ineffektiv regeringsstödd penningpolitik: I många länder har regeringens politik lett till ökad inflation och fattigdom. Som ett resultat har medborgarna vänt sig mot kryptovalutor som ett alternativt sätt att lagra värde och köpa varor.

5) Potential för finansiell inkludering: Kryptovalutor kan också visa sig vara användbara för att hjälpa många människor runt om i världen att få tillgång till grundläggande banktjänster som mikrolån, tillgångsförvaltning etc.

Senaste nytt