Litauen är det senaste som har antagit en kryptolag inför EU:s kryptolagstiftning

Litauen är det senaste landet att föregripa EU:s kryptolagstiftning med sina egna regler. Ministrarna i den baltiska staten vill inte att en kryptovalutakatastrof ska hända medan de väntar på att Bryssels lagstiftare ska pricka i-en på den milstolpe MiCA-lagstiftningen. Vissa varnar dock för att Litauens planer kan förstöra sektorn.

Enligt de föreslagna reglerna, som fortfarande håller på att slutföras, skulle alla företag som verkar i kryptovalutaområdet behöva få en licens från den litauiska centralbanken. De skulle också vara föremål för strikta KYC- och AML-krav.

Flytten har kritiserats av några i branschen som säger att det kommer att kväva innovation och driva bort företag från Litauen. Andra hävdar att det är nödvändigt att skydda investerare och förhindra penningtvätt. Den litauiska regeringen väntas fatta ett slutgiltigt beslut i frågan senare i år.

Litauen känner pressen att agera nu när det gäller kryptoreglering, så att det inte hamnar på efterkälken när EU:s föreslagna förordningar om Markets in Crypto Assets Regulation (MiCA) äntligen träder i kraft. Den baltiska nationens biträdande finansminister har sagt att de vill göra sina "läxor" inför MiCA som kanske inte kommer att antas förrän 2025.

Företag med verksamhet i Litauen är dock oroliga för framtiden då förslag till ett nytt lagförslag diskuteras av landets lagstiftare. I synnerhet är de oroliga över bestämmelsen som skulle kräva att alla kryptotillgångar registreras hos den litauiska centralbanken. Detta skulle skapa en betydande kostnad för företag, som kanske inte kan få tillbaka den genom högre priser för konsumenterna.

Regeringen är medveten om dessa farhågor och hoppas kunna lösa dem innan lagen träder i kraft. Det återstår dock att se om de kommer att lyckas med det. Hur som helst är det tydligt att Litauen tar ett försiktigt tillvägagångssätt för att reglera sin spirande kryptovalutaindustri.

Medan EU är nära att avsluta förhandlingarna om Glimmer. Den enhetliga auktoriseringsramen skulle göra det möjligt för företag att ta sig in på en marknad som uppgår till hundratals miljoner människor och som har funnits i flera år. Vissa länder är angelägna om att få en del av den snabbt växande marknaden, men andra är försiktiga med de potentiella konsekvenserna.

Som svar på det växande intresset för krypto och andra digitala tillgångar har EU-kommissionen, som fungerar som EU:s styrande organ, arbetat med att förtydliga EU:s hållning till reglering. Hittills har kommissionen sökt råd från experter om hur befintliga regler kan gälla för kryptotillgångar men inga konkreta beslut har fattats.

Kommissionen bad först om råd om hur man reglerar krypto i mars 2018 när det var mycket mindre intresse för tillgångsklassen än vad det är nu. Då var bara en handfull initiativ som Facebooks Våg på gång. Trots detta har användningen av kryptovaluta ökat sedan dess, och ett växande antal projekt har initierats. Som sådan är kommissionen under press att ge tydlig vägledning om hur digitala tillgångar bör regleras i EU.

Än så länge har inga beslut fattats och det återstår att se vilken riktning kommissionen kommer att ta i denna fråga. Men med tanke på den ökande populariteten för kryptotillgångar är det troligt att vi kommer att se mer klarhet från EU i denna fråga inom en snar framtid.

Efter att MiCA träder i kraft kommer det att tillhandahålla en tydlig rättslig ram för digitala tillgångsföretag i Europa. Detta kommer att ge säkerhet till företag och göra det möjligt för dem att förnya och växa utan att behöva oroa sig för ständigt förändrade regelverk. Dessutom kommer MiCA att göra det lättare för konsumenter att förstå riskerna med digitala tillgångar och fatta välgrundade beslut om huruvida de ska investera i dem eller inte.

Sammantaget är MiCA ett positivt steg framåt för den digitala tillgångsindustrin i Europa. Det kommer att skapa lika villkor för alla marknadsaktörer, ge klarhet och säkerhet för företag och skydda konsumenterna från skada.

Litauisk bild

Den litauiska finanssektorn har blomstrat under de senaste åren, men vissa oroar sig för att den kan riskera att falla ned av mindre välrenommerade företag. Mindaugas Liutvinskas, vice minister i finansdepartementet, är en sådan person. Han menar att om inte åtgärder vidtas snart kan dessa företag skada bilden av hela sektorn.

Liutvinskas är inte ensam om sin oro. Tillsynsmyndigheter i Estland har också uttryckt oro över så kallade tomma skal – företag som är registrerade i landet men som verkar från annat håll. Den här typen av företag kan ofta användas för penningtvätt eller annan illegal verksamhet och Liutvinskas vill försäkra sig om att de inte kan dra nytta av Litauens spirande finanssektor.

För detta ändamål arbetar Liutvinskas med nya regler som skulle kräva att alla finansinstitut som är verksamma i Litauen avslöjar sina verkliga ägare. Detta skulle bidra till att förhindra att företag med tomma skal kan maskera sitt verkliga ägande och göra det lättare för myndigheter att spåra upp dem som ägnar sig åt illegal verksamhet. Utöver det arbetar han också med förslag om att skärpa reglerna kring penningtvätt och andra ekonomiska brott.

Dessa ansträngningar är avgörande om Litauen ska behålla sitt rykte som ett säkert och välreglerat finanscentrum.

Senaste nytt